On representability and authenticity in research on ethnolinguistic minorities/Comments

Comments from Jenny R

I found your paper very interesting and could see many overlaps to questions regarding language politics and ideology that I am working on in my own research. As you bring up in your paper Minority rights and Minority language rights is a rather new phenomena in the Swedish political scene, and became an important issue first with the membership into the EU in the mid 1990-ies. The ratification of the Conventions for the Protection of National Minorities and the European Charter for Regional or Minority Languages as well the first explicit language policy documents, Mål i Mun, Bästa språket, the recognized minority languages have gain a stronger position in relation to the languages spoken by immigrant groups in Sweden. I think that this development brings us to the issue of what constitutes a minority and the difference between the recognized minorities in Sweden and other immigrant minority groups. An important argument during the debate and preparation of the language policies was the issue of time. In the webpage [1] of Språkrådet it is written that "Två villkor måste uppfyllas för att språket ska få ställning som minoritetsspråk. Det ska vara ett språk och inte en dialekt. Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år". In regard to this definition om minority language, many of the languages regarded as immigrant languages could be included. My aim with raising these questions in regard to your paper, is that I think that it would be useful for you to develop your reflections on the concepts of minority and minority language, as they are central to your research.

The main topic in your texts concerns the relation between the researcher and her research subject. You raise the question: Who is doing academic research on the minorities mentioned above and at which institutions an research environments is the research conducted?. As your own research shows researchers working with Sweden Finns and Tornedalians are to a high extent belonging to the minorities themselves. First of all I would like to raise the question of who belongs to a minority and not. How are the researchers you describe as minority people being identified as belonging to a minority? Do they themselves identify themselves in those terms? You also raise the question whether researcher belonging to a minority have a special position inside the minority group itself. These are all interesting and important questions which all relates to the issue of who can represent who. A central concern among feminist scholars has been the right of white, Western, middle class, heterosexual feminists to define women's emancipation and the feminist struggle. But if one follow such argumentation, we may up in a situation where nobody can represent another person which may result in that political organization becomes impossible. Chandra Mohanty, a leading post-colonial feminist argues that neither a universal nor a relative understanding of women is beneficial but, instead, women should make connections trough a process of dialogue and exchange that recognizes differences between them (Mohanty 1991, 2004). I see many similarities between the questions you raised in your paper and the concerns discussed among feminists and gender studies. Moreover, in relation to the special position of the researcher in regard to her/his own minority community, I think that the text we read by Uni Wikkan discusses power and oppression inside minority groups themselves in an interesting way.

Reply to Jenny's comments:

Jenny, thank you for your interesting viewpoints that I will surely take into consideration in my future research! I feel like many of these questions are not only academical in their nature, but also personal and need thus to be further reflected upon. Speaking of identity (which we have been doing for quite some time now...), I have myself not quite come to terms with what I think of the relation between national and other minorities other that the "official" recognition (and the lack of it) constitutes different kind of conditions for all kinds of groups' future development. And as for any researcher's alleged minority identity, the question could, as you point out, be researched further.

Några tankar från Ingela

Det var spännande att läsa din text, Annaliina, både för att det var ett helt nytt område för mig, som jag fick förmånen att lära mig mer om tack vare ditt paper, och för att det finns många likheter mellan det du lyfter fram och min egen situation och mitt forskningsområde. Just det att många forskare som behandlar minoritetsfrågor och liknande, själva tillhör minoriteten i fråga har jag tänkt på då det gäller döv- och hörselområdet.

Din inledning gav en god inblick i vad du ville med ditt paper och det lockade till fortsatt läsning, dina frågeställningar var intressanta och det finns så mycket mer att fördjupa sig i just de frågorna. Slutsatsen var för mig inte så överraskande, men ändå intressant att se att det faktiskt verkar vara så som man antar.

Vad jag några gånger funderade på i läsningen av din text handlar om varifrån du hämtat fakta eller vilka belägg du har för några av dina påståenden. Till exempel så skriver du under “Minority research – a right and an obligation” följande “The above mentioned charting established what I had assumed: Researchers active in minority research concerning Sweden Finns and Tornedalians are to a high extent minority people themselves – at least in the light of recently published doctoral dissertations. The situation is not by any terms unique for Sweden Finns and Tornedalians, as similar descriptions can be made of many minority groups, be they linguistic, ethnic, or other.” – men just att situationen inte är unik för den här målgruppen – “hur vet du det” för att uttrycka sig lite enkelt. Jag är intresserad av det för min egen del och därför fastnade jag vid detta. Liknande saker finns på fler ställen, t.ex. några rader längre ned, där du skriver ”What needs to be considered is that the idea of a minority being represented and researched by a researcher with minority background has not always been the norm. In fact, I would like to claim that it is rather quite new and associated with postmodernism. Within several research fields, including sociology and anthropology, it has been a long-lived tradition that Western researchers conducted their fieldwork at and interpreted the reality of indigenous peoples.” Jag skulle vilja få lite referenser till detta.

Svar till Ingela: Tack för dina kommentarer. Jag har känt samma sak; det verkar finnas likheter mellan nationella minoriteter och döv- och hörselområdet som forskningsområden. Det är roligt att vi kunnat tillföra varandra nya insikter inom områden vi inte varit insatta i tidigare, hoppas vi får möjlighet att fortsätta med det även efter kursen! Vad gäller din fråga (och Maries nedan) om hur jag uttryckt mig kring forskare som sysslar med minoritetsforskning (bland sverigefinländare/meänkielitalare eller andra) kan jag villigt erkänna att jag formulerat mig för bestämt kring den "kunskap" jag haft. Och den andra frågan kring forskare som tidigare forskat om minoriteter och som inte själva tillhört minoriteten; du har rätt, jag får leta fram en referens (det lär finnas flera).

2009-09-07

Hej Annaliina!

Det är spännande att ta del av dina båda resor! Lycka till! Texten är strukturerad och driver tydligt framåt. Papret handlar till stora delar om dina personliga ställningstaganden och förställningar varför det känns svårt att kommentera sådana. Jag har dock några funderingar som jag har försökt att sammanfatta till frågor.

1. I ”Introduction” skriver du ”where do I belong in this minority and what it the ”criteria” for being a member of a minority”

Med tanke på att du beforskar ett fält med intresse för identiteter är det intressant att ta del om du ser en tillhörighet eller flera, likaså om det är ett kriterie eller flera, är det medlemskap i en eller flera minoriteter? Kan man, med dina utgångspunkter, tillhöra en minoritet men ej ha medlemskap i den?

2. I ”Backgroud and purpose” kan du kanske nämna tidsdimensionen beträffande ”erkännande av minoritetsspråk”. Vad tror du händer om några år när arabiska, turkiska etc erkänns? Är samma tidsintervall relevant om 10, 20, 30 år? Problematisera gärna vad ”erkännandet” har för betydelser för individ, grupp, nation, nationer etc.

3. I ”Table 1” finner jag ingen referens till var du hämtat uppgifterna samt vid vilken tidpunkt de var aktuella. Har jag missat detta?

4. Beträffande forskares bakgrund undrar jag också var du hämtat de uppgifterna? Jag undrar också, hur du menar att läsaren ska se på upplysningarna om första eller andra generationens invandrare. Problematisera gärna vilka syften detta fyller för forskningen.

5. I stycket ”Minority research – a right and an obligation” skriver du om Bourdieu’s “most important works”. Vilka är de? På vilka grunder är de utsedda? Är uttalandet ditt eller Swartz, i referenser finner jag ingen Bourdieu.

Vänligen

Marie

Svar till Marie: Tack för dina kommentarer! Det är intressant att du lyfter upp i din första fråga just detta med en eller flera identiteter eller tillhörigheter, för ämnet i sig var något som jag funderade ett tag på att skriva hela papret om. Personliga identitetsfrågor (vilka anknyter även till dina följdfrågor) är naturligtvis något som jag inte kunnat ta reda på med hjälp av en enkel kartläggning, då hade nog en betydligt djupare studie behövts, helst med etnografiska inslag. Därav anledningen till att jag avstått från att ta grundligare ställning i identitets- och tillhörighetsfrågan. Jag håller med dig om att vissa källor skulle behöva förtydligas i texten. En sista kommentar gäller punkt 2 och det eventuella erkännandet av andra minoritetsspråk som nationella minoritetsspråk. Det är förstås en spännande diskussion, men i dagsläget en spekulativ sådan. Som jag ser det, erkännandet av de fem minoritetsspråken som nationella minoritetsspråk år 2000 hade att göra med dels överrensstämning med kriterier som gällde då (bl.a. tidsaspekten), men även andra faktorer på både nationell och EU-nivå. I vilken riktning minoritets-, integrations- och språkpolitiken kommer att utvecklas i Sverige inom de närmaste 10, 20, 30 åren är det svårt att sia om. Vad erkännandet betytt för gruppen, individen och andra aktörer är en väldigt spännande fråga, som jag definitivt tänker forska vidare på.

Hi Annaliina,

you ask "who has the right to do research on whom?". I think this a very interesting question. It's easy to use binaries, like we and them and so forth. Now you are in a situation that you are, maybe, planning to do research on your "own" minority group. The question is essential and important to ask. Would the results from the dissertations in your text be the same with another minority group? Is this a way to increase the amount of objectivity? I think all your questions are highly relevant. It's a good sign that you ask them so early. Other future tools might be to use the term of intersectionality more than you do in this first paper. What other social categories affect the individual's experiences? You are belonging to this minority group, but if you compare yourself and your own experiences with others they might differ. And why is that?

Finally I would like to congratulate to your good English. You have an important skill here which you must use :)

See you, Catarina

// Catarina