Handbok om Flerspråkighet

From Wikiversity

Texten nedan är en minneslogg kring boken Handbook of Multilingualism and Multilingual communication, red. Auer och Wei (2007) och texten är endast enkelt byggd.

Handboken är indelad i fyra delar, som behandlar olika områden av flerspråkighet. Den första delen heter "Becoming Bilingual" och handlar om just det att bli tvåspråkig, den andra delen heter "Staying Bilingual" och handlar alltså om att fortsätta att vara tvåspråkig. Därpå följer "Acting Bilingual" som rör teman kring att agera som tvåspråkig och slutligen kommer den sista delen, som handlar om att leva i ett flerspråkigt samhälle: "Living in a Multilingual society". I boken har flera författare medverkat, som har skrivit egna kapitel i boken under olika rubriker. I boken betonas att flerspråkighet inte är ett problem, men att det ändå ibland ses som ett problem eftersom ideologier om enspråkighet och homogenitet fortfarande dominerar i samhället. Författarna som medverkar i boken menar att flerspråkighet faktiskt är en del av lösningen på många sociala problem, eftersom den har en potential att bygga broar mellan olika grupper i ett samhälle.

Här nedan följer några mycket korta sammanfattningar av några av kapitlen i boken.

Kapitel 2, Elizabeth Lanza: Multilingualism and the family

Lanza undersöker influenser vid tidigt tillägnande av tvåspråkighet och hon identifierar ett antal tillvägagångssätt som hjälper till att kartlägga de mest viktiga faktorerna som är involverade i utvecklandet av tvåspråkighet i familjer. Lanza urskiljer också språkideologiska tillvägagångssätt eftersom antaganden och attityder från föräldrar och samhället kan spela en roll i tillägnandet av tvåspråkighet. Hon gör också interaktionella analyser av föräldra-barn-konversationer.

Kapitel 4, Jean-Marc Dewaele: Becoming bi- or multi-lingual later in life

Dewaele undersöker både kvantitativ och kvalitativ forskning på fältet. Han visar hur människors attityder och känslor kring sina språk påverkar deras språkuppträdande och hjälper till att förklara förändringar i deras lingvistiska repertoar.

Kapitel 5 Colin Baker Becoming bilingual through bilingual education.”

Baker tar upp tvåspråkig undervisning (där ämnesinnehållet lärs ut genom två språk), som presenteras som den mest positiva modellen, genom vilken mångfald och heterogenitet hos barn från en skiftande lingvistisk bakgrund fångas upp. Han menar att valet av tvåspråkig undervisning är en utmanande men inte omöjlig uppgift.

Kapitel 6 J. Normann Jørgensen och Pia Quist Bilingual children in monolingual schools

Jørgensen och Quist kapitel är uppdelat i två delar: i den första rapporterar de om resultaten av Køge Projektet, en longitudinell studie av den språkliga utvecklingen av turkiska-danska studenter i enspråkiga danska skolor. De visar hur olika språkanvändning kan jämföras med olikheter i pojkars och flickors identitetsarbete. I den andra delen diskuterar de norska (och andra europeiska) debatter om skolgång för barn från språkliga minoriteter och den roll de spelar i dessa debatter om språkideologier som en nation - ett språk.

Kapitel 11 Joseph Gafaranga Code-switching as a conversational strategy

Gafarangas text ger en översikt av forskning från diglossimodeller, identitets-relaterade förklaringar till organisatoriska redogörelser. Han menar att kodväxling är en aspekt av den övergripande organisationen av tvåspråkig konversation. Han drar slutsatsen att alla olika metoder kompletterar varandra och behövs för att fånga fenomenet kring språkalternering.

Kapitel 13 Benjamin Bailey Multilingual forms of talk and identity work

Bailey intresserar sig för kodväxlingens identitetsrelaterade funktion och han presenterar detaljerade analyser av tvåspråkiga samtal för att illustrera hur identitetsarbete sker genom metaforiska växlingar. Han menar också att det idag fortfarande finns en slags enspråkig ideologi som man kan hitta i akademiska arbeten. Bailey betonar att det finns ett behov av att titta på begrepp som språk och flerspråkighet som socialt konstruerade, precis som ras och etnicitet.

Kapitel 18 John Edwards Societal multilingualism: reality, recognition and response

Edwards diskuterar bland annat språklagstiftning och språkrättigheter. Han tar också upp klassificeringen av språk-kontakt-situationer.

[edit] Kommentarer

Här kan du skriva kommentarer eller tankar kring texten ovan.